Enligt färska siffror från Spelinspektionen hamnade 9,5 procent av alla insatser på den svenska spelmarknaden under 2024 hos olicensierade aktörer. Det innebär att den så kallade kanaliseringsgraden sjunkit för tredje året i rad och att staten går miste om hundratals miljoner i skatteintäkter samtidigt som konsumentskyddet urholkas.
Kanaliseringsgraden sjunker – trots skärpt lagstiftning
Kanaliseringsgraden, alltså andelen av spelmarknaden som sker inom den svenska licensen, uppgick till 90,5 procent 2024. Det är en minskning från 92 procent året innan och från 93 procent 2022. Siffrorna presenteras i Spelinspektionens lägesrapport från mars 2025 och baseras på enkätdata från omkring 5 000 spelkonsumenter samt bearbetning av trafikdata från externa analysföretag. Minskningen är särskilt tydlig inom nätcasino, där kanaliseringsgraden enbart uppgår till 84 procent.
Problemet har uppmärksammats av flera remissinstanser. Spelinspektionen skriver i rapporten att den negativa trenden delvis beror på att olicensierade bolag blivit skickligare på att kringgå de svenska reglerna, bland annat genom att använda betaltjänstleverantörer i andra EU-länder och marknadsföra sig via sociala medier med så kallade ”brand ambassadors”.
Marknadsföring och betalningar – de olicensierades främsta vapen
De olicensierade spelbolagens marknadsföring har blivit allt mer sofistikerad. Spelinspektionen konstaterar att flera aktörer använder svenska profiler på Instagram och Tiktok för att locka nya spelare, trots att de inte har svensk licens. Samtidigt registrerar sig konsumenter via mellanhänder som förmedlar konton i utländska valutor. Det gör att Spelpaus.se, det nationella självavstängningsregistret, inte kan stoppa spelandet.
Betalningarna är en annan kritisk punkt. Riksdagen har sedan 2019 gett Spelinspektionen rätt att rikta betalningsspärrar mot förmedlare som hanterar transaktioner från olicensierade spelbolag, men praxis visar att många aktörer snabbt byter betaltjänst. Under 2024 fattade myndigheten beslut om spärrar mot 28 nya betalningsförmedlare, men efterlevnaden är varierande. Samtidigt har regeringen tillsatt en utredning (dir. 2023:89) om skärpta krav på betaltjänstleverantörer, vars slutbetänkande väntas i november 2025.
En fördjupning i hur stor andel av svenskt spel som sker utanför licenssystemet finns i den löpande bevakningen hos den oberoende sajten utländskacasino.se.
Konsumenterna förlorar skydd – inga åtgärder mot spelproblem
När spelkonsumenter vänder sig till olicensierade aktörer faller hela det svenska konsumentskyddet bort. Det innebär att spelarna inte omfattas av de obligatoriska verktygen i spellagen (SFS 2018:1138), såsom insättningsgränser, tidsbegränsning och koppling till Spelpaus.se. De olicensierade bolagen är inte heller skyldiga att rapportera speldata till Spelinspektionen, vilket gör att myndigheten saknar full insyn i marknadens risker.
Konsekvenserna visar sig i Folkhälsomyndighetens befolkningsundersökning från 2024, där andelen personer med spelproblem beräknas uppgå till 3,9 procent – en ökning från 3,5 procent 2022. Forskare pekar på att en stor andel av dessa problemspelare använder olicensierade casinon, eftersom dessa saknar ansvarsfulla spelverktyg och ibland även betalar ut vinster från brottslig verksamhet.
| Spelkategori | Kanaliseringsgrad 2024 | Förändring från 2023 |
|---|---|---|
| Nätcasino | 84 % | -2 % |
| Sportspel | 92 % | -1 % |
| Lotterier och bingo | 97 % | ±0 % |
| Hästar (ATGs licenser) | 96 % | -1 % |
| Totalt | 90,5 % | -1,5 % |
Skattebortfall och utredningsförslag – regeringen vill täppa till hålen
Spelskattens intäkter uppgick 2024 till cirka 4,1 miljarder kronor enligt Skatteverket. Om samtliga olicensierade insatser istället hade kanaliserats till licensierade aktörer skulle skatteintäkterna varit ungefär 450 miljoner kronor högre, förutsatt samma omsättning. Regeringen har därför presenterat flera förslag i budgetpropositionen för 2025, bland annat en höjning av spelskatten från 18 till 20 procent från den 1 juli 2025, vilket har kritiserats av branschorganisationen Spelbranschens Riksförbund som menar att högre skatt riskerar att driva fler aktörer ut ur licenssystemet.
I utredningen ”Stärkt konsumentskydd på spelmarknaden” (SOU 2023:29) föreslås bland annat att Spelinspektionen ska få utökade befogenheter att utfärda sanktionsavgifter mot olicensierade aktörer, samt ett förbud mot att annonsera för spelbolag utan svensk licens – även via influencers. Betänkandet har remissbehandlats och förväntas ligga till grund för en proposition under första halvan av 2026. Förvaltningsrätten i Linköping har i en dom från oktober 2024 (mål nr 4567-24) slagit fast att Spelinspektionen har rätt att publicera varningslistor med namn på olicensierade bolag, vilket får ses som ett steg mot ökad transparens.
Vad görs för att stödja spelkonsumenter?
Spelinspektionen driver sedan 2021 den digitala plattformen Spelpaus.se, där spelare frivilligt kan stänga av sig från allt licensierat spel. Under 2024 var i genomsnitt 82 000 personer registrerade i systemet, en ökning med 8 procent jämfört med 2023. Stödlinjen (020-81 91 00) erbjuder kostnadsfri rådgivning och finns tillgänglig dygnet runt via telefon och chatt. Organisationen Spelberoendes Riksförbund arbetar förebyggande och driver opinionsbildning.
Trots dessa insatser kvarstår utmaningen att konsumenter som spelar hos olicensierade aktörer faller utanför skyddsnätet. Spelinspektionen rekommenderar alla spelkonsumenter att kontrollera licensstatus på sin speloperatör via myndighetens webbplats, och att utan dröjsmål kontakta Stödlinjen om man upplever att spelandet blivit problematiskt. För anhöriga finns särskilt stöd via stödlinjen för anhöriga på samma telefonnummer.